Gamla ärtsorter i par med åkerböna skördar lika bra som moderna sorter

Ärtsorter som odlades i Sverige innan växtförädlingen tog fart kan ge lika stora skördar som dagens sorter, om de sås tillsammans med åkerböna. Det är slutsatsen i en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, som lärosätet berättade om onsdagen den 21 oktober 2026. För ekologiska odlare kan det öppna för mer svenskodlat vegetabiliskt protein, men först måste det finnas utsäde att köpa.

Bönan håller ärten på fötter

Det stora problemet med de gamla sorterna är att de lägger sig ner på marken, så kallad liggsäd. Det försvårar både växtsäsongen och skörden. I avhandlingen fick ärterna växa på samma fält som åkerböna, vars styvare stjälkar fungerar som stöd.

Metoden är inte ny. Förr var det vanligt att svenska bönder sådde flera grödor ihop på samma åker, och ärter blandades oftast med havre eller korn. På vissa håll var partnern i stället åkerböna. Enligt en vetenskaplig artikel från samma forskargrupp, publicerad i tidskriften Organic Agriculture i september 2025, hade ingen tidigare studie prövat traditionella ärtsorter i just den kombinationen.

Så gick fältförsöken

Avhandlingen har skrivits av doktoranden Dylan Wallman vid institutionen för biosystem och teknologi i Alnarp, som försvarade den den 2 oktober 2026. Försöken som redovisas i tidskriftsartikeln pågick i tre säsonger, 2021–2023, med ekologisk odling i södra Sverige. Nio traditionella ärtsorter och en modern jämfördes, i olika blandningar med tre sorters åkerböna.

Den sammanlagda skörden av ärt och böna varierade kraftigt, från omkring 0,44 till 4,9 ton per hektar beroende på år och kombination. Flera av blandningarna gav lika mycket som moderna sorter odlade var för sig, och i samodling gav en del av de gamla ärterna mer ärtskörd än den moderna. Enligt SLU hade flera av de äldre sorterna dessutom högre proteinhalt än referenssorten.

Vilken blandning som fungerar bäst går inte att säga generellt. Sorterna konkurrerade olika hårt med bönan, och artikeln konstaterar att varje sort behöver sitt eget förhållande mellan mängden ärt- och bönfrö vid sådd.

Vad det betyder för ekologiska odlare

I försöken lämnade grödorna kvar mellan 61 och 113 kilo kväve per hektar, både i blandningarna och där ärt eller böna odlades ensam. Om resten av plantan får ligga kvar efter skörden kommer kvävet nästa gröda till godo. Enligt SLU väger det särskilt tungt i ekologisk odling, där brist på kväve ofta begränsar skörden.

Ett praktiskt hinder är att ärter och bönor måste skiljas åt efter tröskning. Eftersom så många sorter testades gick det att hitta par som skiljer sig i färg och storlek och därför bör kunna sorteras. Enligt artikeln gick det också att hitta par som mognar samtidigt, och samodlingen påverkade i regel varken mognadstid eller fröstorlek.

Att ärt och böna är baljväxter båda två är också en fördel. Sådana grödor bör bara återkomma på samma åker vart sjätte till åttonde år på grund av jordburna sjukdomar, och med en baljväxt som stödgröda blir det mer trindsäd per gång.

Utsädet är flaskhalsen

Än så länge går de gamla sorterna inte att odla i större skala. ”Ett problem är dock att det i stor utsträckning saknas tillräckligt med utsäde för att bönder ska kunna odla dem”, säger Dylan Wallman i SLU:s pressmeddelande. Forskarna förökar nu fröer av ett urval sorter, och odlingsförsök hos bönder i Halland och Skåne har redan startat.