Utrikes födda är 23 procent av kommunanställda och 55 procent av vårdbiträdena

Andelen anställda i kommuner och regioner som är födda i ett annat land fortsatte att stiga under 2025. Det framgår av personalstatistik som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerade torsdagen den 8 oktober. Bland de månadsavlönade i kommunerna är 23 procent utrikes födda, i regionerna drygt 20 procent. Räknas timanställda in handlar det om nästan 300 000 personer.

Ökningen är liten från ett år till nästa men tydlig över tid. För den som söker vård eller har en anhörig i äldreomsorgen betyder det att en stor del av personalen har sin bakgrund i ett annat land.

Från knappt 12 till 23 procent på femton år

SKR:s tidsserie visar hur andelen har vuxit. År 2010 var 11,7 procent av kommunernas månadsavlönade födda utomlands. År 2015 var siffran 14,3 procent och 2025 hade den nått 22,8 procent. Sedan 2015 har antalet utrikes födda månadsanställda ökat med drygt 70 procent i kommunerna och med omkring 60 procent i regionerna, enligt SKR.

Mellan 2024 och 2025 tillkom omkring 4 100 utrikes födda månadsanställda i kommunerna, som nu har 179 600. Regionerna ökade med cirka 2 300 till 59 300. Ungefär fyra av tio av de utrikes födda medarbetarna har kommit till Sverige någon gång 2010–2025. Den största gruppen är född i Asien, omkring 96 800 personer i kommunerna, följd av Afrika med 45 800.

Äldreomsorgen bärs i hög grad av utrikes födda

Skillnaderna mellan yrken är stora. Bland vårdbiträdena i kommunerna är 55 procent födda utomlands, upp från 53 procent året innan. Bland undersköterskorna är andelen 38 procent. Inom särskilt boende når den 40 procent och i hemtjänsten 35 procent. Bland kommunernas sjuksköterskor är andelen betydligt lägre, 15 procent.

I regionerna sticker läkarna ut: 36 procent av de specialistkompetenta läkarna är utrikes födda. Bland tandläkarna steg andelen från 46 till 47 procent.

Bodil Umegård, sektionschef på SKR, beskriver utrikes födda som en betydande del av sektorns arbetskraft och viktiga för att välfärden ska kunna bemanna sina verksamheter.

Ännu högre är andelen bland de timavlönade. Där är 39 procent av kommunernas anställda födda i ett annat land, jämfört med 23 procent av de månadsavlönade.

Stora skillnader mellan storstad och landsbygd

Var man bor spelar stor roll. I storstäderna är 35 procent av kommunernas månadsanställda födda utomlands, i landsbygdskommunerna 17 procent. Länsvis ligger Stockholm högst med 33 procent och Gotland lägst med 9 procent.

SKR jämför också personalen med befolkningen i stort genom ett så kallat balanstal. I befolkningen är 27 procent utrikes födda. Bland kommunernas anställda, inklusive timavlönade, är andelen 25 procent, vilket ger balanstalet 0,9. I regionerna är andelen 21 procent och balanstalet 0,8. Utrikes födda är alltså fortfarande något underrepresenterade i sektorn som helhet, trots ökningen.

Därför väntas beroendet växa

SKR pekar på att behovet av vård och omsorg ökar under de kommande tio åren, medan befolkningen i arbetsför ålder, 20–66 år, bara växer marginellt. I två av tre kommuner väntas den till och med krympa. Enligt SKR består nästan hela tillväxten i den arbetsföra befolkningen under perioden av personer födda utomlands.

Organisationen bedömer att bristen på personal inte går att lösa bara genom att anställa fler, men att arbetsgivarna har lyckats ta tillvara kompetensen hos dem som flyttat till Sverige. Balanstalet för varje enskild kommun, även uppdelat per verksamhet, går att hämta i databasen Kolada.