Bildbank och bildrättigheter i pressrummet

En bildbank känns ofta enklare att förhålla sig till än en text, bilden talar för sig själv och verkar självklar att använda när avsändaren själv lagt upp den för nedladdning. Juridiskt är det precis tvärtom. En pressbild är nästan alltid skyddad, skyddstiden är lång, och villkoren för att använda bilden varierar från pressrum till pressrum. Den här guiden går igenom vad som gäller, både för den som bygger en bildbank och för den som hämtar bilder ur andras.

Fotografiskt verk eller fotografisk bild

Upphovsrättslagen (URL) skiljer mellan två kategorier av fotografier, och skillnaden avgör hur länge bilden är skyddad. Enligt 1 § upphovsrättslagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till det, och ett foto kan nå upp till kravet på originalitet och bli ett fotografiskt verk. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller det skyddet till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår, samma skyddstid som för andra konstnärliga verk.

Men de flesta fotografier, även professionella pressbilder, klassas i stället som fotografiska bilder, en egen kategori utan krav på verkshöjd. Enligt 49 a § upphovsrättslagen skyddas en sådan bild i 50 år från det år den framställdes. PRV förklarar uppdelningen så här: “Upphovsrättslagen delar in fotografier i två kategorier, fotografiska bilder och fotografiska verk.” Båda kräver tillstånd av rättighetshavaren för att få användas, det som skiljer är bara hur länge skyddet varar.

Slutsatsen för en redaktion eller bildbank är enkel att formulera men lätt att glömma i vardagen: i praktiken är varje nytaget pressfoto skyddat, oavsett vilken av de två kategorierna det hamnar i. Det finns inget undantag för att en bild är “bara” ett pressfoto eller att den ligger fritt nedladdningsbar på en webbplats.

Citat gäller inte bilder

Den citaträtt som finns för text, 22 § upphovsrättslagen, går inte att använda för bilder. PRV är tydliga med att en bild inte kan citeras. Det betyder att en pressbild aldrig kan återges med hänvisning till att den bara är ett kort utdrag i ett större sammanhang, sättet en textformulering kan citeras på. Ska en bild användas krävs i stället tillstånd, licens eller stöd i någon annan undantagsregel i lagen.

En sådan undantagsregel finns i 23 § upphovsrättslagen, som bland annat tillåter offentliggjorda konstverk att återges i tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Bestämmelsen har dock flera begränsningar som gör den svår att luta sig mot i en digital nyhetsverksamhet: den gäller inte i digital form vid kritiska framställningar, och den gäller inte om verket skapats just för att återges i en sådan publikation. Den är alltså inte en generell genväg runt kravet på tillstånd för pressbilder i en webbaserad nyhetstjänst.

Myndighetsmaterial är inte automatiskt fritt

Ett vanligt antagande är att material från en myndighet är fritt att använda rakt av, eftersom myndigheter i grunden är offentliga. Det stämmer delvis, men inte för bilder. Enligt 9 § upphovsrättslagen gäller inte upphovsrätt för författningar, myndighetsbeslut, yttranden av svenska myndigheter eller officiella översättningar av dessa. Men andra stycket i samma paragraf slår fast att upphovsrätt ändå gäller för kartor, alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk som ingår i en sådan handling. Ett diagram, en illustration eller ett foto i en myndighetsrapport är alltså skyddat, även om själva beslutet eller texten runt omkring inte är det.

Det gäller på samma sätt myndighetens egna informationstexter och pressbilder: de omfattas inte automatiskt av undantaget i 9 §, som bara handlar om författningar, beslut och myndighetsyttranden. En myndighets pressbild kan alltså mycket väl vara skyddad och ha egna användarvillkor, precis som en bild från ett privat företags pressrum.

Läs alltid villkoren, anta aldrig fri användning

Det finns ingen generell regel om att pressrum eller bildbanker ger fri publiceringsrätt bara för att bilderna ligger tillgängliga för nedladdning. Utgångspunkten bör i stället vara den motsatta: kontrollera alltid licensen eller villkoren som hör till bilden, och fråga avsändaren direkt om villkor saknas. En bild som ligger i ett pressrum är där för att underlätta för redaktioner att skriva om nyheten, men det säger inget i sig om hur långtgående användningen får vara, om beskärning är tillåten eller om bilden får användas i andra sammanhang än den ursprungliga nyheten.

Checklista: vad villkoren till en pressbild bör innehålla

Den som bygger en bildbank, eller ansvarar för pressrummets material, bör se till att varje bild har tydliga villkor kopplade till sig. En komplett villkorstext bör svara på:

• Vem som får använda bilden (fri för alla redaktioner, eller bara för utvalda mottagare)
• I vilka sammanhang bilden får publiceras (enbart i samband med den aktuella nyheten, eller mer generellt)
• Hur länge tillståndet gäller
• Hur fotografen eller rättighetshavaren ska krediteras
• Om beskärning eller redigering är tillåten
• En kontaktväg för frågor eller begäran om högupplöst version

Saknas något av detta bör redaktionen fråga innan bilden används, snarare än att anta att avsaknaden av restriktioner betyder fri användning.

Personer på bild är personuppgifter

En bild där en person går att identifiera räknas som en personuppgift, och då gäller dataskyddsförordningen (GDPR) vid sidan av upphovsrätten. Det krävs en rättslig grund enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen för att publicera bilden, i praktiken oftast berättigat intresse eller samtycke. Samtycke är den enklaste grunden att hantera i praktiken, och ett samtycke ska alltid gå att återkalla.

Det här hänger ihop med hur redaktionell verksamhet i övrigt förhåller sig till GDPR, ett ämne som beskrivs närmare i artikeln om offentlighetsprincipen och myndigheters kommunikation, där gränserna för det journalistiska undantaget gås igenom.

Så hanterar Mynews bilder

Mot bakgrund av allt detta, oklara licenser, korta skyddstider som ändå sträcker sig decennier och krav på samtycke för identifierbara personer, hämtar Mynews inte bilder direkt ur avsändarnas egna flöden eller bildbanker. I stället används egna temabilder kopplade till respektive ämne, vilket gör att varje artikel har en bild vars rättigheter är kända och tydliga, utan att behöva utreda villkoren hos varje enskild avsändare för varje enskild artikel. Fler principer för hur material från avsändare hanteras på redaktionellt vis finns samlade under guider, och den som själv skickar ut pressmaterial och vill veta vad som förväntas av en bildbank kan läsa mer under publicera.