Knäckesjuka angriper tall i Norrland, även träd upp till tio meter

Tallskog i stora delar av Norrland har i år drabbats hårt av rostsvampen knäckesjuka. Det meddelade Skogsstyrelsen fredagen den 23 oktober 2026. Värst är läget i norra Gävleborg, men myndigheten har också fått uppgifter om stora angrepp i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. För skogsägarna betyder det tallar som växer långsammare och virke som tappar i värde.

Uppgifterna bygger på vad Skogsstyrelsens skogskonsulenter sett i fält och på rapporter från andra aktörer i skogsbruket. Prover som SLU analyserat bekräftar att det är knäckesjuka. Hur stor yta som drabbats har ingen ännu räknat på, men enligt myndigheten är utbrottet klart större än under ett vanligt år.

Svampen når högre upp än den brukar

Normalt går svampen på unga plantor och sällan på tallar som är över tre meter. I år sitter angreppen ända upp mot tio meters höjd, och varför vet ingen. Skogsstyrelsen nämner som en möjlig förklaring att kraftiga vindar och stormar fört sporerna högre upp än vanligt.

Eftersom skadorna nu syns på högre träd kan de lätt tas för en annan sjukdom. Myndighetens tumregel är att knäckta årsskott på större tallar i de drabbade områdena med största sannolikhet beror på knäckesjuka. Små plantor kan dö, medan plantor som hunnit bli några decimeter höga för det mesta klarar sig.

”Det innebär att stora ekonomiska värden går förlorade när vi ser utbrott i den här omfattningen”, säger Nils Frank, skogsskadesamordnare vid Skogsstyrelsen i Gävleborg.

En gammal sjukdom som behöver aspen

Knäckesjuka finns i hela landet och har beskrivits i Sverige sedan 1870-talet, enligt Skogsskötselserien som Skogsstyrelsen gett ut tillsammans med bland andra SLU. Svampen växlar mellan två värdar. Under försommaren angriper den tallens nya skott, och sporerna förs sedan över till aspens blad. Där förökar sig svampen hela sommaren, och efter vintern smittar den tallen på nytt när det regnar i maj och juni.

Därför blir skadorna ofta svårast där unga tallar växer intill aspskott. Enligt handboken ökar aspsly som lämnas kvar på ett hygge alltid risken för tallplanteringen, och flera av de värsta utbrotten har kommit efter skogsbränder, då aspen skjutit mängder av rotskott. Skadorna sätter sig i toppskottet och de övre grenvarven, och böjen följer med när trädet växer.

Vad skogsägaren kan göra

Just nu går det inte att göra särskilt mycket åt de skador som redan uppstått, enligt Skogsstyrelsen, men den som äger skog bör hålla ögonen på sina bestånd. Myndigheten pekar också framåt: fuktigt väder gynnar spridningen av sporerna, och med ett klimat som ger mer nederbörd kan rostsvampar på skog bli vanligare.

Det finns tidigare exempel på att ett regnigt år slår igenom. Hösten 1998, efter en blöt sommar, syntes tecken på knäckesjuka på contortatall på flera platser i Västerbotten och Norrbotten, skriver Skogsskötselserien. Det trädslaget har annars i praktiken klarat sig från svampen.