Utsläppen från svensk konsumtion ökade med 5 procent 2024

Det svenska samhällets konsumtion gav upphov till 79 miljoner ton växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, under 2024. Det är 3,5 miljoner ton eller 5 procent mer än 2023, enligt ny statistik som Statistiska centralbyrån publicerade torsdagen den 15 oktober. Ökningen följer på två år av minskade utsläpp och kommer framför allt från hushållens transporter.

Utsläppen steg snabbare än ekonomin

Den inhemska efterfrågan, alltså vad hushåll, offentlig sektor och företagens investeringar tillsammans lägger pengar på, växte bara med 1 procent i fasta priser under 2024. Varje krona som spenderades orsakade därmed 3 procent mer utsläpp än året före, visar SCB:s beräkning.

Över längre tid ser bilden annorlunda ut. Från 2008 till 2024 har utsläppen från konsumtionen sjunkit med 27 miljoner ton, eller 26 procent, trots att efterfrågan ökat med 30 procent. Utsläppen per krona var 2024 hela 43 procent lägre än 2008.

Hushållens transporter bakom ökningen

Hushållen stod för den största delen av uppgången, 2,2 miljoner ton. Transporterna sticker ut: där steg utsläppen med 1,6 miljoner ton, eller 11 procent, och de förklarar ungefär 70 procent av hushållens ökning. Mat, boende och övrig konsumtion bidrog också, medan kläder och skor låg i stort sett still.

Investeringarna gav 1,3 miljoner ton mer, främst genom större lager av bland annat gruvprodukter, livsmedel och skogsprodukter. Den offentliga sektorns konsumtion minskade sina utsläpp något, med 0,1 miljoner ton.

En stor del hamnar utomlands. Av 2024 års utsläpp uppstod 48,1 miljoner ton i andra länder och 31,0 miljoner ton i Sverige, enligt SCB:s tabeller. Det var ändå den inhemska delen som växte mest, med 10 procent, medan utsläppen utomlands steg med 1 procent. Utsläppen i Kina, Indien och USA kopplade till svensk efterfrågan blev större, samtidigt som de minskade för varor och tjänster från EU-länderna, Norge, Schweiz, Storbritannien och Ryssland.

Därför går siffrorna inte att jämföra med förra året

SCB har bytt underlag för att räkna på importen. I stället för databasen Exiobase används nu Eurostats Figaro, och hela tidsserien har räknats om. För 2024 saknas ännu data från Figaro, så SCB har använt 2023 års utsläppsintensiteter för länderna utomlands.

Det förklarar varför äldre siffror skiljer sig. När Naturvårdsverket redovisade förra årgången angavs utsläppen för 2023 till 80 miljoner ton, eller 7,6 ton per invånare, varav 64 procent utomlands. I SCB:s omräknade serie är 2023 års nivå i stället drygt 75 miljoner ton.

Långt kvar till klimatmålens riktmärke

Konsumtionsmåttet används för att följa upp riksdagens generationsmål från 2010, som säger att Sveriges miljöpolitik inte ska orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder. De internationella åtagandena enligt Parisavtalet följs däremot upp med de utsläpp som sker inom landets gränser.

Naturvårdsverket anger som grov riktlinje att de globala utsläppen bör ligga på högst 1 ton per person och år till 2050. Myndigheten pekar på färre flygresor utomlands, mindre kött och vardagsresor med lägre klimatpåverkan som det enskilda personer kan göra. Den noterar också att statistiken inte fångar hela klimatpåverkan från internationellt flyg.

Den parlamentariska Miljömålsberedningen föreslog 2022 att Sverige skulle införa mål även för utsläppen från konsumtionen, och förslaget har lämnats över till regeringen, enligt Naturvårdsverket. SCB:s nästa årliga redovisning, med siffror för 2025, kommer i oktober 2027.