Aspirin skyddade inte mot återfall efter behandlade levermetastaser

Patienter som behandlats för levermetastaser från tjock- eller ändtarmscancer har ingen nytta av att börja ta aspirin för att hålla cancern borta. Det visar den skandinaviska ASAC-studien, där Universitetssjukhuset i Linköping och Linköpings universitet har deltagit. Region Östergötland redogjorde för resultatet fredagen den 9 oktober 2026. Läkemedlet gav inte färre återfall, men däremot fler allvarliga biverkningar än placebo.

Studien publicerades i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology, som lade ut artikeln på nätet den 23 september 2026. Den samordnades från Oslo universitetssjukhus och genomfördes vid 14 sjukhus i Norge, Sverige och Danmark.

Därför trodde forskarna att aspirin kunde hjälpa

Tjock- och ändtarmscancer sprider sig oftast till levern. Enligt Region Östergötland drabbas upp till hälften av patienterna av levermetastaser någon gång under sjukdomen. När tumörerna i levern kan opereras bort, eller förstöras med värme genom så kallad ablation, finns en chans att bli botad. Men cancern kommer ofta tillbaka.

Aspirin har länge lockat som ett billigt sätt att minska den risken. Tidigare observationsstudier, där forskare i efterhand jämför hur det gått för olika patienter, har antytt att de som tog aspirin klarade sig bättre. Den svenskledda ALASCCA-studien, som presenterades 2025, visade dessutom att tre års behandling med aspirin ungefär halverade risken för återfall hos patienter vars tarmcancer inte hade spridit sig och vars tumörer bar vissa förändringar i arvsmassan. Där kom cancern tillbaka hos 7,7 procent av dem som fick aspirin, mot 14,1 procent med placebo i den ena patientgruppen.

Så gick prövningen till

I ASAC lottades 466 patienter som avslutat behandling av sina levermetastaser, och 428 av dem kom med i huvudanalysen. Deltagarna fick antingen 160 milligram aspirin om dagen eller en verkningslös tablett, i upp till tre år. Varken patienterna eller läkarna visste vem som fick vad.

Utfallet var tydligt. Tiden fram till återfall eller död blev inte längre med aspirin: medianen var 1,13 år i aspiringruppen och 1,40 år i placebogruppen, en skillnad som inte var statistiskt säker. Forskarna såg inte heller någon bättre effekt hos patienter med tumörförändringarna i generna PIK3CA eller KRAS.

Allvarliga biverkningar drabbade 7,8 procent av dem som fick aspirin, jämfört med 1,9 procent i placebogruppen. Inget dödsfall bedömdes ha orsakats av behandlingen. Efter tre år levde 76 procent i aspiringruppen och 85 procent i placebogruppen, men enligt Karolinska Institutet betonar forskarna att överlevnaden inte var studiens huvudfråga och att den siffran ska tolkas försiktigt.

Vad det betyder för patienterna

Slutsatsen är att nyttan i tidiga stadier inte går att föra över till patienter vars sjukdom redan har spridit sig. Per Sandström, överläkare i Linköping och svensk huvudansvarig för studien, ser därför ”ingen anledning att rutinmässigt börja behandla dessa patienter med aspirin enbart för att förhindra återfall av cancer”.

Resultatet gäller bara den som inte redan tar aspirin. Den som äter läkemedlet av ett annat skäl, till exempel för hjärtat, ska enligt studieledningen inte sluta på egen hand utan ta frågan med sin läkare. ALASCCA-resultaten för cancer som inte spridit sig påverkas inte av de nya fynden.

Forskarna kan ännu inte förklara varför överlevnaden såg sämre ut med aspirin. Nästa steg är fördjupade molekylära analyser av tumörerna, för att se om cancerns biologi avgör vem som kan ha nytta av läkemedlet.