Nyckelhålet skärps: mindre salt och mer fullkorn i märkt mat från 2027

Bröd, ost, korv och pålägg som bär Nyckelhålet ska innehålla mindre salt, och märkt bröd ska ha mer fullkorn och fiber. Det är kärnan i de nya regler för märkningen som Livsmedelsverket har skickat till EU för granskning, enligt ett besked fredagen den 9 oktober 2026. Går processen som planerat börjar de skärpta kraven gälla under andra halvåret 2027.

Förslaget är gemensamt för de nordiska länder som står bakom symbolen. Livsmedelsmyndigheterna i Sverige, Danmark, Norge och Island har tagit fram det, och samma kriterier ska gälla överallt där Nyckelhålet används, alltså även på Färöarna och i Litauen.

Saltet är den stora förändringen

Den tyngsta delen av revideringen gäller salt. Gränsen sänks i många av de livsmedelsgrupper där märkningen finns, och Livsmedelsverket nämner rågbröd, ost och charkuterier som exempel. I brödhyllan höjs dessutom kraven på fiber och fullkorn, och sättet att räkna ut en produkts fullkornshalt ändras för flera grupper.

En ändring gäller vegetariska alternativ. I dag har växtbaserad korv och färs strängare krav på fett, socker och salt än motsvarande köttprodukter. Med de nya reglerna ska kraven vara likvärdiga, vilket kan ge fler märkta alternativ bland de växtbaserade varorna. Remissförslaget från januari 2026 innehöll också ändrade krav på fett i en av grupperna och att vissa fröer, utom solros- och linfrön, ska räknas in.

Därför skärps kraven nu

Kriterierna uppdaterades senast 2021. Den nya översynen bygger på de nordiska näringsrekommendationerna som kom 2023, och arbetet inleddes 2024 med en öppen enkät till livsmedelsföretag i hela Norden. Förslaget skickades på remiss i slutet av januari 2026, enligt branschtidningen Livsmedel i fokus.

Bakgrunden är att svenskarna äter för mycket salt. Livsmedelsverkets kostråd är högst 6 gram per dag, ungefär en tesked, medan kroppens faktiska behov täcks redan av 1,5 gram. Att natriumet driver upp blodtrycket är välbelagt, och myndigheten uppskattar att för mycket salt ligger bakom var femte hjärtinfarkt och vart tionde fall av stroke i Sverige. Var fjärde vuxen beräknas ha högt blodtryck, och bland dem som har fyllt 65 år gäller det mer än hälften.

Det mesta av saltet kommer inte från saltkaret utan från färdig mat som bröd, chark och färdigrätter. Därför riktar sig skärpningen mot just de varorna.

”Vi vet att många behöver och vill minska på saltet”, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Vad det betyder i butiken

Märkningen är frivillig och kostnadsfri för företagen, och den visar det nyttigare valet inom en viss grupp: bröd jämförs med bröd och korv med korv. När reglerna skärps måste tillverkare som vill behålla symbolen sänka salthalten i sina produkter. Livsmedelsbranschen arbetar redan på egen hand med att minska saltet, och myndigheten ser kriterierna som ett stöd i det arbetet.

För den som handlar betyder det att samma symbol står för ett lägre saltinnehåll än i dag. Fram till dess rekommenderar Livsmedelsverket att man jämför salthalten i näringsdeklarationen, eftersom den kan skilja mycket mellan olika märken av samma sorts vara.

Sex månader hos EU, sedan övergångstid

Innan Sverige kan införa reglerna måste de anmälas till EU, en så kallad notifiering. Under den tiden kan övriga medlemsländer lämna synpunkter, och enligt Livsmedelsverket kan det ta drygt sex månader beroende på vad som kommer in. I remissförslaget angavs att företagen ska få en övergångsperiod på ett och ett halvt år för att anpassa sina produkter.