Gener och uppväxt förklarar mycket av kopplingen mellan skärmtid och ohälsa

Unga som spelar, chattar och surfar många timmar om dagen mår oftare sämre psykiskt, men en stor del av det sambandet verkar bero på sådant som syskon delar: arv och hemmiljö. Det är slutsatsen i en studie från Karolinska Institutet som publicerades i Nature Human Behaviour torsdagen den 8 oktober 2026. Resultatet betyder inte att skärmarna är ofarliga, men det tyder på att risken kan ha framstått som större än den är.

Forskarna har följt fler än 21 000 tvillingar i Sverige, från det att de var nio år gamla tills de blivit vuxna. Genom att jämföra tvillingar i samma familj, där den ena satt mer vid skärmen än den andra, gick det att skilja skärmtidens betydelse från det tvillingarna har gemensamt.

Sambandet krymper när syskonen jämförs

Den starkaste kopplingen fanns i tonåren och gällde aktiva sysslor som spel, chatt och surfande. För tv och video var sambanden svaga eller saknades helt.

Bland 15-åringar hade de som lade mer än sex timmar per dag på interaktiva skärmaktiviteter mer symtom på depression eller ångest än de som höll sig under två timmar. Deras risk att senare få en sådan diagnos var dessutom mer än dubbelt så hög. När forskarna i stället ställde tvillingar mot varandra försvagades de flesta av dessa samband, tydligast hos enäggstvillingar, som har samma gener.

”Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare”, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid Karolinska Institutet och en av studiens korresponderande författare.

Enligt forskarna finns en förhöjd risk kvar för den som ägnar tonåren åt mycket interaktiv skärmtid, även om osäkerheten blir större när familjebakgrunden vägs in.

Rekommendationerna bygger på tid framför skärmen

Studien kommer två år efter att Folkhälsomyndigheten och regeringen i september 2024 presenterade nationella rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning. Där sattes tak per dygn: helst ingen skärm alls före två års ålder, högst en timme för barn mellan två och fem år, en till två timmar mellan sex och tolv år och två till tre timmar för tonåringar mellan 13 och 18 år. Det rapporterade SVT den 2 september 2024.

Myndigheten pekade då på att mycket skärmtid kan hänga ihop med sömnproblem, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Enligt SVT:s genomgång låg barn i åldern 9–12 år i snitt på fyra timmar om dagen, och 17- och 18-åringar på drygt sju timmar utöver skolarbetet.

Folkhälsomyndighetens råd till tonåringar gäller fortfarande. Utöver tidstaket rekommenderar myndigheten att skärmarna stängs av 30–60 minuter före läggdags och att mobilen ligger utanför sovrummet på natten.

Vad föräldrar kan ta med sig

För den som har barn i skolåldern talar studien för att det spelar roll vad tiden går till, inte bara hur lång den är. Spel och chatt sticker ut, medan passivt tittande inte gör det. Forskarna understryker samtidigt att familjens förutsättningar och barnets egen sårbarhet påverkar hur skärmvanorna hänger ihop med måendet.

Studien har också begränsningar som forskarna själva lyfter fram. Ungdomarna har själva uppgett hur mycket de använde skärmar, och det framgår inte vad de gjorde eller varför. Uppgifterna samlades dessutom in innan smarta telefoner och sociala medier blev lika vanliga bland unga som de är nu.

Nästa steg är att titta på innehållet

Forskargruppen ska nu undersöka olika slags skärmaktiviteter närmare: vilket innehåll unga möter, varför de använder skärmen, när användningen blir problematisk och vilka andra aktiviteter den tränger undan. Målet är att se hur sambanden skiljer sig mellan åldrar och mellan flickor och pojkar, så att framtida råd kan ta hänsyn till mer än antalet timmar.