Bankerna tjänade 62 miljarder första halvåret, utlåningen växer igen

De svenska bankerna gick bättre under årets första sex månader. Nettoresultatet landade på 62 miljarder kronor, fyra miljarder mer än under samma period 2025, enligt den Bankbarometer som Finansinspektionen släppte torsdagen den 5 november. Samtidigt tog utlåningen fart igen, framför allt till företag, och de tre storbankerna vann tillbaka en liten del av marknaden.

Ett halvår efter nedgången

Uppgången bryter mönstret från förra mätningen. I den Bankbarometer som gällde andra halvåret 2025 sjönk både lönsamheten och resultatet, och FI förklarade det främst med krympande ränte- och finansnetton i kombination med högre kostnader. Då mattades också utlåningen tydligt av och storbankerna fortsatte att förlora andelar.

Nu pekar siffrorna åt andra hållet. Räntenettot, alltså skillnaden mellan vad bankerna tar in och betalar ut i ränta, var 109 miljarder kronor för halvåret mot 105 miljarder ett år tidigare. Avkastningen på eget kapital nådde 12,3 procent, jämfört med 11,4 procent vid årsskiftet. Kostnaderna i förhållande till intäkterna, det så kallade K/I-talet, gick ned eftersom intäkterna växte snabbare än kostnaderna.

Företagslånen driver ökningen

Bankernas samlade lån till hushåll och företag uppgick till 9 011 miljarder kronor vid utgången av juni. I årstakt växte stocken med 4,0 procent under andra kvartalet. Mot slutet av 2025 var takten bara 0,8 procent enligt FI. Det var i första hand lånen till icke-finansiella företag som ökade, men även hushållen bidrog.

Hushållen svarar för 59 procent av utlåningen, och av deras skulder är 78 procent bolån. Snabbast över tid har ändå konsumtionskrediterna vuxit, trots att de bara utgör 4 procent av lånen. På tio år har volymen ökat med 58 procent, att jämföra med 54 procent för bostadslån och 51 procent för företagslån.

Storbankerna tar tillbaka mark

Marknaden är fortfarande koncentrerad. Sju banker står för över 80 procent av lånen till allmänheten. De tre storbankernas andel steg till 50,9 procent från 50,6 procent halvåret innan, efter ett decennium då framför allt bolånebankerna knaprat på deras del av bolånemarknaden. De som backade under våren var främst utländska banker och konsumtionskreditföretagen.

Fler lån som inte betalas

Andelen problemlån steg från 1,3 till 1,4 procent av all utlåning. Ökningen kom främst från konsumtionskreditföretagen, där 9,2 procent av lånen var problemlån vid halvårsskiftet. För hela sektorn ligger nivån ändå under det europeiska snittet på 1,8 procent.

En växande del av problemlånen ägs av bolag som köper upp andras dåliga fordringar. De hade ungefär 34 procent av problemlånen men bara 0,7 procent av den totala utlåningen. Merparten av de lånen gäller låntagare utomlands.

FI påpekar att Bankbarometern beskriver läget och inte är en bedömning av hur stabilt banksystemet är. Rapporten kommer två gånger om året.