Mynews

Inflationen sjönk i oktober, KPIF på 1,1 procent mot Riksbankens väntade 1,7

SCB:s snabbsiffror den 5 november visar KPIF på 1,1 procent i oktober, lägre än väntat. Dagen innan höjde Riksbanken räntan för att inflationen väntas stiga.

· Redaktionen · Statistiska centralbyrån
Temabild för ämnet Ekonomi. Bilden visar inte händelsen.

Temabild för ämnet Ekonomi. Bilden visar inte händelsen. Om bilderna

Prisökningarna i Sverige bromsade in i oktober, och mer än både marknaden och Riksbanken hade räknat med. Enligt den preliminära skattning som Statistiska centralbyrån publicerade torsdagen den 5 november låg KPIF, det mått Riksbanken styr efter, på 1,1 procent. I september var det 1,5 procent. Siffran kom dagen efter att Riksbanken höjt styrräntan till 2 procent, med motiveringen att inflationen väntas stiga.

Alla tre måtten pekar nedåt

KPI, som till skillnad från KPIF också fångar ändrade bolåneräntor, gick ned till 0,9 procent från 1,1 procent. Både KPI och KPIF var oförändrade mellan september och oktober.

Tydligast var nedgången när energin räknas bort. Måttet KPIF-XE föll från 0,5 till 0,1 procent, och prisnivån enligt det måttet sjönk med 0,2 procent på en månad.

Enligt Teknikföretagens genomgång var det framför allt maten som höll tillbaka uppgången: livsmedel kostade 7 procent mindre än i oktober 2025. Hur enskilda varugrupper utvecklats återstår att se när hela statistiken kommer.

En jämförelse med snabbsiffrorna för ett år sedan visar hur mycket läget ändrats. I oktober 2025 låg KPIF på 3,1 procent och KPIF-XE på 2,8 procent, medan KPI även då var 0,9 procent.

Klart under prognoserna

Marknaden väntade sig KPIF på 1,4 procent, enligt Infronts sammanställning som Svensk Verkstad återger, och Riksbanken skrev 1,7 procent i sin prognos från september. För KPIF-XE var förväntningarna 0,5 respektive 0,6 procent.

Teknikföretagen kallar utfallet en ”stor prognosmiss” och skriver att det riskerar att tolkas som att räntehöjningen var förhastad. Organisationen tror ändå att inflationen stiger framöver, främst genom dyrare energi.

Vad det betyder för den som har bolån

Riksbanken meddelade onsdagen den 4 november att styrräntan går från 1,75 till 2 procent, och bedömde samtidigt att fler höjningar är sannolika det närmaste året om utsikterna står sig. Banken hänvisar till starkare konjunktur, stigande energipriser och svagare krona, och räknar med inflation över målet på 2 procent under nästa år. Enligt Placera hålls inflationen nere av tillfälliga budgetåtgärder som sänkt matmoms, och utan dem hade KPIF varit 3 procent i september.

Swedbank räknar enligt Placera med att den genomsnittliga rörliga bolåneräntan går från omkring 2,7 till knappt 3 procent efter höjningen. Bankernas bedömningar av var styrräntan toppar gjordes före oktobersiffran: Nordea och Swedbank säger 2,25 procent, medan Danske Bank, SBAB, SEB och Handelsbanken säger 2,50 procent. Någon ny räntebana presenterade Riksbanken inte den här gången, påpekar SBAB. I september räknade den med tre höjningar, den nu genomförda inräknad.

Låg indexering för lokalhyror 2027

Siffran spelar också roll för företag som hyr lokaler. Många kommersiella hyresavtal följer oktobers KPI, och enligt Fastighetsnytt ser uppräkningen för 2027 därmed ut att stanna vid 0,9 procent, samma som för 2026. Fastighetsägarnas chefsekonom kallar det en mycket låg siffra och jämför med ett index över förvaltningskostnader som i år stigit 4,8 procent för kontor och butiker.

Definitiva siffror den 12 november

Snabbskattningen är preliminär. SCB redovisar de slutliga talen, med fler detaljer, torsdagen den 12 november. Enligt Fastighetsnytt brukar skillnaden mot snabbsiffran vara marginell. Den 4 december kommer nästa skattning, för november, och Riksbankens nästa räntebesked väntar den 16 december.

Källor

Nyheten bygger på pressmeddelandet ”Snabb-KPI: Inflationstakten 0,9 procent i oktober 2026” från Statistiska centralbyrån, publicerat 5 nov 2026. Bakgrunden är hämtad ur källorna nedan.

Texten är skriven av Mynews redaktion. Ansvaret för uppgifterna i pressmeddelandet ligger hos avsändaren.