Inflationen steg till 1,1 procent i september när el och drivmedel blev dyrare

Priserna i Sverige steg snabbare i september. Konsumentprisindex låg 1,1 procent högre än ett år tidigare, jämfört med 0,3 procent i augusti, enligt siffror som Statistiska centralbyrån publicerade onsdagen den 14 oktober. Det är framför allt energin som blivit dyrare, och uppgången kommer tre veckor efter att Riksbanken signalerat att räntan ska höjas.

El och drivmedel står för det mesta av uppgången

Bara mellan augusti och september steg den samlade prisnivån med 0,9 procent. Ett år tidigare var priserna oförändrade mellan samma två månader. Elen blev 11,7 procent dyrare på en månad och drivmedlen 13,3 procent dyrare, enligt SCB. Även kläder steg i pris, vilket myndigheten beskriver som normalt så här års.

Räknat över tolv månader har drivmedel blivit 20 procent dyrare och el 17 procent dyrare. Paketresor kostar 11,4 procent mer än i september 2025, underhåll och reparationer av småhus 9,2 procent mer och hyran för en hyresrätt 3,3 procent mer.

Sänkt matmoms håller nere inflationen

Det som drar åt andra hållet är maten. Livsmedel var 6,5 procent billigare än ett år tidigare, och det ensamt sänkte inflationstakten med 0,8 procentenheter, visar SCB:s beräkning. Mejerivaror, socker, godis och efterrätter hör till de varor som sjunkit mest.

Förklaringen finns i att momsen på livsmedel halverades från 12 till 6 procent den 1 april 2026. Enligt regeringen föll matpriserna med 5,5 procent från mars till april, och den lägre momsen gäller till och med den 31 december 2027. Även tandvård och lokaltrafik är billigare än för ett år sedan, något SCB kopplar till reformer på båda områdena.

Så har inflationen rört sig under året

Septembersiffran är den högsta KPI-inflationen sedan augusti 2025, då den också var 1,1 procent. Däremellan låg den under 1 procent varje månad, och i april 2026, samma månad som matmomsen sänktes, var den negativ med −0,1 procent.

Riksbanken styr efter ett annat mått, KPIF, där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort. Det steg till 1,5 procent i september från 0,7 procent i augusti. Målet är 2 procent. Räknar man också bort energin, i måttet KPIF-XE, låg inflationen kvar på 0,5 procent. Det tyder på att uppgången hittills sitter i energipriserna och inte i priserna i stort.

Vad det betyder för räntan

När Riksbanken lämnade beskedet den 24 september behöll den styrräntan på 1,75 procent. Samtidigt skrev den upp sin prognos för räntan och räknade med flera höjningar med start redan i år, med hänvisning till en starkare konjunktur, en svagare krona och stigande priser på olja, el och drivmedel. Riksbankschefen Erik Thedéen sa då enligt SVT: ”Om konjunkturutsikterna står sig så kommer räntan att höjas i år”.

Nästa gång SCB redovisar prisutvecklingen är torsdagen den 5 november, då en snabb uppskattning av KPI för oktober kommer. De fullständiga siffrorna publiceras torsdagen den 12 november.