SEB måste hålla 10 miljarder kronor mer i kapital efter FI-granskning

SEB får ett extra kapitalkrav på ungefär 10 miljarder kronor. Finansinspektionen meddelade onsdagen den 14 oktober att myndigheten hittat större fel i bankens egna modeller för kreditrisk än vad som var känt sedan tidigare. Påslaget börjar gälla den 31 december 2026 och ligger kvar tills SEB rättat modellerna och fått ändringarna godkända av FI.

Andra gången på tre år

Det är inte första gången FI slår ned på SEB:s modeller. Banken har haft tillstånd att räkna fram sina kreditrisker med egna, så kallade interna, modeller sedan 2007. Redan vid en granskning 2023 hittade FI brister, och i september samma år fick SEB ett påslag. Flera andra banker fick då liknande påslag.

Det påslaget gör att SEB redan behöver cirka 10 miljarder kronor mer i kärnprimärkapital än banken annars hade behövt, enligt FI. Det nya beslutet lägger till ungefär lika mycket. Sammanlagt handlar det därmed om omkring 20 miljarder kronor. Som jämförelse beräknades SEB:s krav på kärnprimärkapital till 154 miljarder kronor den 30 juni 2026.

Under 2026 har FI gått igenom de modeller som SEB använder för lån till företag och för andra exponeringar som varken gäller hushåll eller offentlig sektor. Enligt myndigheten gör felen att de beräkningar som styr kapitalkravet inte håller måttet, och det väntas dröja innan banken fått bukt med dem.

Varför kapitalet spelar roll

Kapitalkravet är den buffert en bank måste ha för att klara oväntade förluster på sina lån. Kravet räknas fram utifrån hur riskfyllda bankens tillgångar bedöms vara. Underskattar modellerna risken blir bufferten för liten, och FI pekar också på att banken då kan få en konkurrensfördel gentemot banker som räknar strängare.

Det nya påslaget utformas som ett golv för de berörda modellerna. Bankens totala riskexponeringsbelopp stiger med ungefär 15 procent, varav påslaget från 2023 står för cirka hälften. SEB uppger i ett eget besked, som nyhetsbyrån Finwire återger, att riskexponeringsbeloppet ökar med omkring 150 miljarder kronor från årsskiftet och att bankens kapitalbuffert krymper med 120 baspunkter. Banken står enligt samma besked fast vid sina långsiktiga finansiella mål.

Mindre utrymme för återköp

För aktieägarna är den stora frågan hur mycket pengar banken kan dela ut framöver. SEB-aktien föll med över 5 procent under onsdagsförmiddagen, rapporterar Dagens PS. Analytiker vid bland annat Handelsbanken, Citi och Ålandsbanken bedömer enligt tidningen att återköpen av aktier kan behöva pausas eller bli betydligt mindre än marknaden räknat med, och att en extrautdelning nästa år kan strykas. SEB köpte tillbaka aktier för 10 miljarder kronor under 2025.

Vad som händer nu

SEB har tagit fram ett åtgärdsprogram, och FI skriver att myndigheten kommer att följa arbetet i tät dialog med banken. Enligt Finwire räknar SEB med att börja lämna in ansökningar om nya kreditriskmodeller senast under tredje kvartalet 2027. Först när FI godkänt ändringar som rättar till bristerna försvinner påslaget.

Delar av FI:s beslut är sekretessbelagda, eftersom de innehåller uppgifter om bankens affärsförhållanden som enligt myndigheten kan skada banken om de lämnas ut.