Nya kreditregler från FI gäller från 20 november, även köp nu betala sen

Den som lånar pengar, handlar på kredit eller delar upp ett köp får ett starkare skydd från fredagen den 20 november 2026. Då börjar en ny konsumentkreditlag att gälla, och tisdagen den 13 oktober beslutade styrelsen för Finansinspektionen om de regler som ska styra hur banker, kreditbolag och kreditförmedlare tillämpar den. FI:s nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd träder i kraft samma dag som lagen.

Nya regler för bolån och andra lån

FI:s beslut består av två nya regelverk och tre ändrade. Det ena nya är allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2026:32). Det andra är föreskrifter och allmänna råd för företag som lämnar eller förmedlar bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (FFFS 2026:31).

Därtill justeras tre befintliga regelverk så att de passar ihop med den nya lagen: reglerna om hur bankerna ska informera om räntan på bolån, reglerna om hur kreditinstitut och värdepappersbolag hanterar kreditrisker och reglerna om ägar- och ledningsprövning i finansiella företag. Enligt FI är syftet att anpassa myndighetens regler till konsumentkreditlagen och till de ändringar som görs i bostadskreditlagen, som även styr andra konsumentkrediter.

Därför kommer en ny lag

Bakom förändringen står ett EU-direktiv om konsumentkrediter från 2023, som ersätter ett äldre direktiv från 2008. Medlemsländerna ska tillämpa de nya bestämmelserna från den 20 november 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny konsumentkreditlag den 27 maj 2026, tillsammans med ändringar i 17 andra lagar.

Lagen ersätter 2010 års konsumentkreditlag. Den gamla lagen gäller fortsatt för kreditavtal som ingåtts före den 20 november, men för krediter utan bestämd löptid ska vissa av de nya reglerna tillämpas även om avtalet är äldre.

Vad ändras för den som handlar på kredit

En viktig skillnad är att fler krediter omfattas av konsumentskyddet. I propositionen lyfter regeringen särskilt fram räntefria krediter som lämnas av någon annan än säljaren vid ett köp, alltså den typ av lösning där en betaltjänst står för krediten när kunden väljer att betala senare. Sådana krediter har tidigare varit undantagna från delar av lagen.

Kreditprövningen skärps också. Enligt regeringen blir det tydligare att prövningen ska göras i konsumentens intresse, och lagen anger vilka uppgifter som ska vägas in. Målet är att motverka att människor får lån de inte kan betala tillbaka.

Lagen innehåller även regler om information, ångerrätt, marknadsföring och tak för räntor och kostnader. En kreditgivare som inte lämnar den information lagen kräver kan få betala marknadsstörningsavgift. Har en låntagare svårt att betala ska kreditgivaren pröva andra lösningar innan skulden drivs in.

Fler företag behöver tillstånd

Ett nytt tillståndskrav gör att fler företag som lämnar eller förmedlar krediter ska stå under tillsyn och ha tillräcklig kunskap och kompetens. FI:s besked hänvisar till vad som gäller för så kallade subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare, alltså företag där kreditaffären inte är huvudverksamheten, till exempel butiker som erbjuder delbetalning via ett finansbolag. Enligt propositionen undantas mindre företag, med färre än 250 anställda, från tillståndskravet när krediten bara är en bisak i verksamheten.

Företag som redan förmedlar eller lämnar andra konsumentkrediter än bolån när lagen börjar gälla får fortsätta utan tillstånd fram till den 20 november 2027. Har de skickat in en ansökan till Finansinspektionen före dess får de fortsätta tills ansökan är prövad.